tisdag 25 januari 2011

Olust....

Olust, olust, olust.
Ja, så skulle jag kanske kunna beskriva den känsla jag känner just nu. Tankarna far mellan att gå ut och köpa någon inspirerande bok om kost och nytt liv - ELLER städa och röja i hemmet utav bara f-n - ELLER sätta mig och laga kläder - ELLER packa resväskan inför Frankfurt - ELLER skita i pysslet helt och hållet för all framtid för jag kan ju ändå inte skapa något kreativt - OCH / ELLER bara gräva ned mig under täcket.

Jag vet inte om jag tappat sugen eller om jag hamnat i någon svacka. Redan igår kväll kände jag sug efter något sött. Det var inget bestämt, men något mer efter middagen ville jag ha. Jag gav dock inte efter. Och när jag tänkte till, insåg jag att jag hade samma problem måndagkvällen innan. Vad är det med måndagar?

Och vad är detta för känslor, tänker jag. Det har ju gått jättebra hittills. Har jag ångest för att jag kanske sårat eller blivit ovän med någon eller vad är det för något som mal i huvudet?

Den förnuftsmässiga sidan säger till mig att jag klivit upp flera steg i när det gäller att tänka och agera (läs handla (i mataffären)) "rätt". Jag kan resonera kring hur och varför jag äter som jag gör numera, men jag antar att tanke och känsla får kroppen att vilja protestera. Kanske prövas jag i detta nu, för att se om jag verkligen är tillräckligt hängiven.

Den känslomässiga sidan försöker säga mig något, eftersom jag känner mig ångestfylld, men jag kan inte riktigt sätta tummen på vad det är. Jag har olustkänslor i både huvud och mage. Olusten vill ha tröst... (troligtvis är detta ett mönster jag haft hela livet - utan att vara stark nog att konfrontera det)

Jag tänker givetvis inte ge upp, inte för några McDonaldsmål, kakor, glass, choklad eller smågodis i världen! Det är inget alternativ.

Men varför känner jag som jag gör?

3 kommentarer:

AnnikaS sa...

Ja du, säg det! Känslorna är inget man styr över och det enda är att försöka komma underfund med hur man hanterar dem tror jag. Tycker du kämpar på riktigt bra, HEJJA!
kram Annika

Snabbscrapparen sa...

För att förändringar svider, även om de är till det positiva. Håll ut!

Tash Daly sa...

You are doing so well Sari, stay positive and it will pass.. you are going to be so proud of yourself and realise how strong you are. We are all cheering for you!!

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar en kommentar :-).
Thanx 4 leaving a comment :-).