EFTER STENINGETRÄFFEN

Jag är hemma idag. Jag tog en semesterdag för att jag inte orkar med mig själv idag. Än mindre orkar jag ta hand om mina arbetsuppgifter.

I'm home today. I decided on taking a holiday, just because I cannot cope today. Needless to say that I cannot cope with my tasks at work today. 

Jag tog mig dock ork att packa upp väskor och kassar efter fantastiska Steningeträffen (superbt anordnad av Lektyg och Hantverk-Pia). Träffen var fantastisk. Kurserna och deltagarna likaså. Jag var dock inte lika fantastisk. Ni vet nog alla varför. Ingen idé att älta det mera.

I mustered up some strength to unpack some bags after a marvellous paper crafting weekend in Steninge (it was beautifully arranged by Pia from Lektyg and Hantverk). The weekend absolutely marvellous. The courses and the participants also. I wasn't as marvellous. I'm sure you all know why, so there's no need to dwell about that. 

Men jag är glad att jag fick packat upp väskorna - för nu hittade jag äntligen skärarhuvudet till Marthas skärmaskin. Det är så typiskt. Jag visste att den var med, men hur jag än letade, så hittade jag den inte. Inte förrän nu.

But I'm glad I unpacked the bags, because now - finally - I found the cutter blade and holder to my paper cutter from Martha Stewart. I searched for it endlessly at the meeting, without luck. 

Mammas rökluktande kassetter med finsk musik går för fullt i bandspelaren. Men jag känner mig görtung i huvudet. Det är inte som så att jag medvetet tänker mig tung, jag bara känner mig sådan.

My mothers music tapes - smelling of cigarette smoke - are playing in the tape recorder.  My head feels really heavy! I'm not forcing it in any way - it just feels heavy all by it self.

Det finns konstnärer som skapar som bäst när de har ångest. Jag fattar inte hur det skulle gå till. Jag vill ju bara krypa ned under täcket...

There are artists that create at their best when in anxiety. I cannot fathom how that'd work for me. I just want to crawl under the blanket.